Tillförlitliga mätresultat är en viktig del av kvalitetssäkringen inom industrin. Företag använder dagligen mätdata för att kontrollera dimensioner, bedöma produkter och följa upp tillverkningsprocesser.

Om mätutrustningen visar en avvikelse kan företaget däremot fatta beslut på felaktiga grunder. Därför behöver verksamheten ha kontroll över både mätinstrumentens skick och deras mätresultat.

Kalibrering av mätutrustning gör det möjligt att jämföra instrumentets mätvärden med en känd referens och dokumentera resultatet. På så sätt får företaget ett bättre underlag för att bedöma om instrumentet fortfarande är lämpligt för den aktuella mätuppgiften.

Vad är kalibrering?

Vid kalibrering jämför man ett mätinstrument mot en referens med kända värden under definierade förhållanden. Jämförelsen visar förhållandet mellan instrumentets mätvärde och referensvärdet.

Kalibreringen kan därmed ge information om instrumentets avvikelse och den osäkerhet som hör till mätresultatet.

Företag kan kalibrera många olika typer av mätutrustning, exempelvis:

• Skjutmått
• Mikrometrar
• Höjdmätare
• Mätklockor
• Invändiga mätdon
• Djupmikrometrar
• Längdreferenser och passbitar

Kalibreringen betyder däremot inte automatiskt att instrumentet justeras eller repareras. Den ger framför allt information om hur instrumentet mäter i förhållande till referensen.

Varför kan mätutrustning förändras över tid?

Ett mätinstrument behåller inte nödvändigtvis samma mätegenskaper under hela sin livslängd.

Flera faktorer kan påverka resultatet:

• Mekaniskt slitage
• Stötar och fall
• Smuts på mätytor
• Felaktig förvaring
• Temperaturförhållanden
• Korrosion eller skador
• Intensiv användning
• Felaktig hantering

Även små förändringar kan få betydelse när företaget arbetar med snäva toleranser.

Därför räcker det inte alltid att instrumentet ser oskadat ut. Företaget behöver också känna till hur det faktiskt presterar vid mätning.

Vilka risker finns med otillförlitliga mätresultat?

Om ett instrument visar fel kan problemet påverka de beslut som företaget fattar utifrån mätningen.

Företaget kan underkänna godkända detaljer

Ett avvikande mätresultat kan få operatören att kassera eller omarbeta en detalj som egentligen uppfyller kraven.

Företaget kan godkänna felaktiga detaljer

Det motsatta kan också inträffa. Företaget kan godkänna en detalj som faktiskt ligger utanför toleransen.

Produktionskostnaden kan öka

Felaktiga mätbeslut kan bidra till:

• Kassation
• Omarbetning
• Materialförluster
• Extra mätningar
• Förlorad produktionstid
• Ytterligare kvalitetskontroller

Därför spelar mätutrustningen en viktig roll genom hela kvalitetskedjan.

Hur bidrar kalibrering till kvalitetssäkringen?

Kalibrering ger företaget dokumenterad information om mätinstrumentets egenskaper vid kalibreringstillfället.

Resultatet hjälper verksamheten att:

• Upptäcka mätavvikelser
• Bedöma instrumentets lämplighet för mätuppgiften
• Följa instrumentets förändring över tid
• Skapa bättre kontroll över mätprocessen
• Dokumentera mätutrustningens status
• Stärka tilliten till mätresultaten

Det här blir särskilt viktigt när små mätavvikelser kan påverka bedömningen av om en produkt uppfyller sina krav.

Vad innebär spårbar kalibrering?

Spårbarhet handlar inte bara om att företaget har ett kalibreringscertifikat.

Metrologisk spårbarhet innebär att en dokumenterad och obruten kedja av kalibreringar kopplar mätresultatet till en referens. Varje steg i kedjan bidrar dessutom till mätosäkerheten.

I praktiken behöver företaget därför kunna följa hur de använda referenserna knyter mätningen vidare mot relevanta referenser och standarder.

Ett kalibreringsunderlag kan bland annat dokumentera:

• Vilket instrument kalibreringen avser
• Datum för kalibreringen
• Använda referenser
• Vilka mätresultat kalibreringen gav
• Uppgifter om mätosäkerhet där det är relevant
• Övriga förhållanden som hör till kalibreringen

En väl dokumenterad mätprocess underlättar dessutom företagets kvalitetsarbete och uppföljning.

Vad är mätosäkerhet?

Ingen mätning är helt fri från osäkerhet. Därför räcker det inte alltid att enbart känna till det uppmätta värdet.

Mätosäkerheten beskriver hur stor osäkerhet som hör till mätresultatet. Den påverkas av flera delar av mätprocessen, exempelvis referensen, instrumentet, mätmetoden och de förhållanden där mätningen genomförs.

Det blir särskilt viktigt när mätresultatet ligger nära en toleransgräns. Då behöver företaget förstå både själva mätvärdet och mätningens osäkerhet innan det bedömer detaljen.

Hur ofta ska mätutrustning kalibreras?

Det finns inget enda kalibreringsintervall som passar alla instrument och verksamheter. Därför behöver företaget bestämma intervallet utifrån instrumentet, användningen och kraven på mätningen.

Företaget behöver bland annat bedöma:

• Instrumentets användningsfrekvens
• Instrumentets användningsmiljö
• Tillverkarens rekommendationer
• Kraven på mätningen
• Tidigare kalibreringsresultat
• Instrumentets stabilitet över tid
• Kundkrav
• Verksamhetens kvalitetsrutiner
• Konsekvensen av ett felaktigt mätresultat

Historiken är särskilt värdefull. Om kalibreringsresultaten visar att ett instrument förändras över tid kan företaget behöva anpassa intervallet.

Därför bör företaget behandla kalibreringsintervallet som ett aktivt beslut och inte bara använda samma intervall för all mätutrustning.

Kalibrering och justering – vad är skillnaden?

Begreppen beskriver två olika aktiviteter.

Kalibrering

Kalibreringen fastställer och dokumenterar förhållandet mellan instrumentets mätvärden och motsvarande referensvärden under angivna förhållanden.

Justering

Vid en justering gör man en förändring i instrumentet för att påverka dess visning eller mätegenskaper.

Därför är det viktigt att inte använda orden som synonymer.

Ett instrument kan genomgå kalibrering utan någon efterföljande justering. Om instrumentet behöver justeras bör företaget dessutom bedöma behovet av en ny kontroll eller kalibrering efter justeringen.

När bör företaget kontrollera ett mätinstrument?

Företaget behöver inte enbart förlita sig på det ordinarie kalibreringsintervallet.

En extra kontroll kan vara motiverad om:

• Instrumentet har fallit i golvet
• Instrumentet har utsatts för en kraftig stöt
• Mätytorna har skadats
• Mätvärden plötsligt förändras
• Resultatet skiljer sig oväntat från andra mätningar
• Instrumentet har utsatts för förhållanden som kan ha påverkat det
• Företaget misstänker att instrumentets mätegenskaper har förändrats

Vid osäkerhet bör företaget kontrollera instrumentet innan det används för kritiska mätningar.

Så bygger du en fungerande kalibreringsrutin

En strukturerad rutin gör det enklare att hålla mätutrustningen under kontroll.

Inventera mätutrustningen

Registrera de instrument som verksamheten behöver kontrollera och identifiera dem tydligt.

Bedöm mätkraven

Bestäm vilken noggrannhet och mätförmåga varje mätuppgift kräver. Då blir det lättare att avgöra vilken utrustning som passar.

Bestäm kalibreringsintervall

Utgå från användning, miljö, historik, mätkrav och konsekvensen av ett felaktigt resultat.

Dokumentera resultaten

Spara relevant information från kalibreringar och kontroller så att företaget kan följa instrumentets historik.

Följ upp avvikelser

Om ett instrument visar en oväntad förändring behöver företaget bedöma orsaken och vilka mätningar som kan ha påverkats.

Utvärdera rutinen

Analysera resultaten över tid. På så sätt kan verksamheten justera kalibreringsintervallen och koncentrera resurserna där behovet är störst.

Checklista för tillförlitligare mätresultat

Inför en viktig mätning bör företaget kontrollera att:

• Instrumentets kalibreringsstatus är känd
• Instrumentet är lämpligt för mätuppgiften
• Instrumentet är oskadat
• Mätytorna är rena
• Instrumentet och arbetsstycket har en temperatur som passar mätuppgiften
• Operatören använder rätt mätmetod
• Relevant dokumentation finns tillgänglig
• Företaget tar hänsyn till mätosäkerheten när mätuppgiften kräver det

På så sätt skapar verksamheten bättre förutsättningar för mätresultat som går att använda som grund för säkra kvalitetsbeslut.

Kalibrering av mätutrustning – sammanfattning

Kalibrering ger företaget kunskap om hur ett mätinstrument presterar i förhållande till en känd referens. Därmed får verksamheten ett bättre underlag för att bedöma instrumentets lämplighet och tilliten till mätresultaten.

Samtidigt behöver kalibreringen ingå i ett större system. Rätt mätinstrument, lämplig mätmetod, kontrollerade förhållanden, dokumentation och kunskap om mätosäkerhet påverkar också mätresultatets kvalitet.

Genom att arbeta strukturerat med kalibrering och uppföljning kan företaget minska risken för felaktiga kvalitetsbeslut och skapa bättre kontroll över sina mätprocesser.

Vill du läsa mer om mätinstrument, toleranser och kvalitetskontroll? Läs vår guide om Mätutrustning för industrin.

Behöver du hjälp med mätutrustning?

MG Verktyg hjälper företag att välja mätutrustning utifrån mätuppgift, toleranskrav och produktionsmiljö.

Kontakta MG Verktyg så hjälper vi dig att hitta rätt lösning för din mätning.